JAG MÅR SÅ MYCKET SÄMRE …

… när jag inte är utomhus. Jag har nog vetat det länge men inte riktigt förstått exakt hur beroende min hälsa är av att vara utomhus.

Vill nog påstå att det här med att vara utomhus varje dag är det absolut viktigaste för mitt välmående. Det är det som gör störst skillnad för hur jag känner mig till vardags. Det ihop med att få använda kroppen under dagen.

Jag märkte det så tydligt häromdagen när jag på två dagar nästan inte var utomhus alls. Höll på att bryta ihop av irritation, trötthet, tungt huvud och allmän frustration tillslut. Det regnade två dagar i rad vilket gjorde att jag inte vågade ta cykeln till kontoret i mitt höggravida tillstånd med tanke på halkrisk osv.

Alltså blev det att åka kommunalt till kontoret och sitta eftersom det börjar bli tungt att stå. Väl på kontoret så sitter jag och jobbar, sedan åkte jag taxi till ett event, taxi därifrån till en lång inspelning av podden – där går det inte att ha fläkten igång när vi spelar in eftersom det stör ljudet, vilket leder till dålig luft – därifrån åkte jag raka vägen hem för att käka med vänner, alltså ingen luft eller aktivitet i kroppen den dagen.

Nästa såg ut ungefär likadan minus all taxi och plus att vi fastnade i en bilkö på väg hem från stan. Ingen luft och ingen rörelse. Jag höll på att bli tokig. Det var en sådan befrielse att tillslut få dra på sig regnjackan och ta en promenad och bara andas den där magiska septemberluften som dessutom var extra krispig efter allt regn.

vara-utomhus

Så det är nog verkligen så, det spelar mindre roll hur många spenatfyllda smoothies jag dricker och hur många planerade gympass jag har.

Det är den här vardagliga rörelsen som kommer av att cykla till jobbet, promenera, ta trapporna, sitta på huk, cirkulera med armarna, bära, lyfta och använda kroppen ihop med att få stunder utomhus varje dag som är absolut viktigast för mitt vardagliga mående.

Det gör en enorm skillnad för känsla, humör och typ hela mitt väsen.

 

GRAVID VECKA 38 OCH BILDER

God morgon!

Det är lördag och jag äter frukost med morgonrufs och raggsockor. Har ett par timmar på mig innan det är dags att möta upp mina föräldrar som är i stan över helgen.

I onsdags gick jag ju in i vecka 38, vilket innebär att det nu bor en färdig bebis i min kropp! Enligt appen så är hen ca 48 centimeter lång och väger ca 3 kg. Tre kilo!

Vi längtar så mycket tills den här krabaten är ute hos oss, samtidigt som jag börjar bli lite pirrig inför det faktum att förlossningen kan dra igång när som helst. Det är en så märklig känsla att veta att det största som hänt kommer att ske inom en snar framtid, men att det är omöjligt att veta när det börjar, hur det kommer att gå, vilken upplevelse det blir, hur vi kommer att må osv osv.

Vi tar en snabb graviduppdatering när vi ändå är inne på ämnet:

→ Jag övar på att andas och slappna av så ofta jag bara kan. Gör knipövningar dagligen. Tänker på förlossningen men fortsätter att försöka ha ett öppet sinne och inte ha några fantasier om hur det ska bli.

→ Den senaste tiden har det varit ett tryck nedåt på kvällarna när jag reser mig från soffan och på nätterna när jag är uppe på toa. Det gör inte ont men känns obehagligt och gör det betydligt svårare att åla sig ur sängen.

→ Börjar mentalt att varva ner och känner att bebisen är välkommen när som helst från och med nu. Jag har lämnat det jag behöver för det som hade deadlines, min koordinator Elin har full koll (som alltid), allt som är inbokat de närmaste veckorna är med brasklappen att jag ”kanske får lämna sent återbud p.ga. barnafödande, hehe.

→ Hade en del förvärkar och sammandragningar förra veckan. Det var lugnt på den fronten fram till igår då känslan av mensvärk kom tillbaka och det drog litegrann på insidan av låret ibland. Spännande!

→ Vi har packat BB-väskan (aka sportbagen). Tänkte hur skadad man är av sociala medier, kände en kort sekund att vi inte hade någon väska som passade som BB-väska eftersom vi bara har någon sliten sportbag i bra storlek och allt man ser i flödena är märkesväskor, något i läder, något sobert och ljust osv. HUR SJUKT.

→ Magen har sjunkit lite till. Min yogalärare trodde att jag var i vecka 40 för att den är så låg. Någon var helt säker på att det är en pojke eftersom hon alltid gissar rätt. En annan påpekade hur liten magen är och en tredje hur enorm den är. Så intressant med allt man får höra.

→ Vi har landat i fyra namn som vi båda tycker om, två för flicka och två för pojke. Men vi väntar med att bestämma tills den lille har anlänt så vi ser vem det är. Åhja, de kanske blir något helt annat och kommer ut någon som bara måste heta Tord eller så.

Vi avrundar det här med bilderna från gravidfotograferingen som jag gjorde med Emelie Ohlsson. Hon är så fantastisk! Och det känns så roligt att ha dessa från graviditeten.

→ Saker som är extra goda att äta just nu: Kardemummabullar, isvatten (okej, dricka), godiset non-stop, syrliga satsumas, gröt, äppelmos (som jag kokar med honung och ingefära) och kanelknäcke med smör.

→ Saker som är extra äckliga att äta just nu: Kyckling, nästan all lagad mat (eftersom ingenting smakar gott), choklad (inte äckligt, men har fortfarande inte fått tillbaka min vanliga smak för det. Så deppigt), fet yoghurt och kletiga saker.

Foto: Emelie Ohlsson, Love by Emelie.

 

DET SENASTE FRÅN MEDIA

Den senaste tiden så har mina arbetsdagar har vart extra generösa med roliga inslag i media. Jag gästade Nyhetsmorgon tillsammans med dietisten Sofia Antonsson för att prata stressmage och bajs – vilket även resulterade i det här inlägget om just bajs → ”Låt oss prata om bajs”.

Jag fick gästa SVTs nya program Morgonstudion för att prata om höstens träningstrender – hela inslaget finns tyvärr inte kvar men ett klipp finns längre ned.

Och utöver det så har jag fått skriva förordet till Charlie Erikssons bok om psykisk ohälsa – Aldrig ensam, gjort flera extra frilansartiklar om träning och hälsa för tidningen amelia (utöver mina vanliga sidor) och medverkat i Dalatidningen Pralin som besökte mig i sommarstugan i somras (läs här!) och skrivit en krönika till Folkhälsan (läs här!).

Det här är en anledning till att mitt jobb är så förbaskat roligt och utmanande – variationen! Är så tacksam för att få prova så många olika saker som utvecklar och ibland känns skitsvåra. Det är nog den största vardagslyxen.

Filar på fler idéer till frilansjobb för amelia. Har ni några idéer på sådant som ni skulle tycka om att läsa så hojta gärna!