ÄNTLIGEN MOTIVATION!

Igår hände det äntligen något med mitt mående! Har ju känt mig rätt dränerad på kraft och all typ av motivation till ja … livet och jobbet och det mesta har vart som bortblåst. Ärligt talat så har det ibland vart svårt att kliva ur sängen på morgonen och när jag vaknat så har jag mest legat kvar och funderat på varför jag ens skulle gå upp.

Det är inte någon depression som är på väg tillbaka eller så, men det har varit en mental svacka som ju kommer med livet ibland. Men så igår så kände jag äntligen att det hände något. Jag var på kontoret och fick en efterlängtad avstämning med min koordinator Elin, vi tog ett lunchmöte, käkade thaimat och jag fick en sådan boost.

Vi planerade, ändrade om i schemat, gick igenom vad som är på gång och drömde en bit framåt. Vi insåg hur viktiga dessa avstämningar är och ändrade om så vi har veckomöte på tisdagar istället för på måndagar. Bara en sådan liten sak gör att början på veckan får ett bättre flöde.

Det gav verkligen ny energi och imorse tog jag mig upp i tid, kom in tidigt till kontoret och jag jobbar på effektivt! ÄNTLIGEN. Och TACK till, ja allt. Hoppas så att det här ska få hålla i sig en stund nu. Det är så viktigt att få de där ljusglimtarna när mycket har känts mentalt mörkt ett tag. Det gör att man orkar fortsätta att tro på att det ska vända, såklart.

ptfia-sofia-stahl

Inte riktigt pigg i ögonen ännu men det kommer nog.

Har för övrigt en lång lista på blogginlägg som jag ska och vill skriva och publicera inom kort. Inlägget om Evernote har hög prio eftersom ni frågat efter det, har bara inte fått till det när jag börjat skriva på det. Gör ett nytt försök i eftermiddag så kommer det snart. Har även fotat och skrivit inspirationsinlägg för den som vill lära sig att göra en pull up (llyfta sin egen kroppsvikt) och har mycket rörligt material att klippa ihop. Filmade både på vår bröllopsresa, ett gäng frågor som ni ställt och vanliga dagar på kontoret och liknande.

Men först lunch. Tack för att ni orkade läsa ända hit. Hoppas ni har en fin dag!

 

LÄSARFRÅGAN OM ATT PRESSA SIG

Passar på att lyfta några frågor som kom i och med gårdagens inlägg. Nu råkade det här bli så långt så vi börjar med den här. Fortsätt gärna och ställ frågor så besvarar jag dem både direkt i kommentarsfältet och som inlägg i bloggen. Jag besvarar ju även frågor i varje nummer av tidningen amelia så det händer ofta att jag plockar med era frågor där.

Jag är alltså bara tacksam för alla frågor ni bjuder på, de är guld värda!


Hej! Jag tycker om din blogg och det du skriver så otroligt mycket. Den ger mig lugn och harmoni i livet samtidigt som den ger mig en paus från all hets när det kommer till träning och kost. Du står för att det inte behöver vara så komplicerat och att det är viktigast att lyssna på kroppen, vilket jag gillar. Jag har en fråga. Hur ska jag lära mig vart min egen gräns går mellan att pressa mig själv till träning när jag mår dåligt, för att det hjälper mig att må bättre efteråt, och när jag ska lyssna på att kroppen och knoppen bara behöver vila?
Hur skiljer jag på psykisk och fysisk trötthet? Det är ett dilemma för mig eftersom jag alltid mår bättre efter träningen men samtidigt vet jag inte om jag stressar kroppen på lång sikt. Har du något tips på att lära sig skillnad på min kropps signaler?

Ta hand om dig
Malin

Tack snälla för de värmande orden! Blir så glad! ♥ Vilken intressant fråga. Det är jättesvårt att svara på eftersom det säkerligen skiljer sig från person till person. Men om jag ska försöka ge något vettigt svar så tänker jag att det kan vara bra att försöka sudda ut bilden av att träning måste innebära något där du alltid tar i allt vad du orkar, svettas mängder och blir helt färdig efteråt.

Träning är så mycket mer än att pressa sig till max. Jag tror att du söker träning som är prestationsfri, snäll och mjuk på så sätt att du inte behöver jaga resultat eller träna det hårdaste du kan. När du mår dåligt, och känner att du egentligen bara behöver vila, så öva på att hitta något som känns mjukt och snällt.

Jag skrev nyligen ett inlägg om att vila kan innebära olika saker, ibland behöver vi vila som i att ligga raklång soffan och bara finnas till och ibland behöver vi vila som i att promenera i skogen, måla, göra något meditativt eller en egen stund på yogamattan.

→ Läs det inlägget och de kloka kommentarerna HÄR ←

Och jag tror att det är vad du eftersöker. En kombination av hur du kan hitta återhämtning utan att alltid bara ligga i soffan, men samtidigt inte pressa dig själv till hård träning när kroppen och psyket är helt slut, och samtidigt få de må bra-hormoner som du får när du ändå rör på dig. Något i den stilen?

Och du frågade hur du skiljer på fysisk och psykisk trötthet. Jag upplever nog att det enda sättet är att börja kommunicera på sin kropp och prova sig fram. Först då kommer du att kunna lära känna din trötthet och även lättare förstå vad du behöver göra för att ta hand om den, och dig.

yogamatta-3

Det här kan vara min topp tre när det kommer till att möta en oklar trötthet ↑. Att (när vädret tillåter) rulla ut yogamattan på balkongen och bara röra på kroppen. Som rörelser, aktivitet och återhämtning i ett.

 

 

FLER TANKAR OM TRÖTTHET

Tusen tack för alla kommentar till inlägget om trötthet! Det är så intressant att läsa och jag blev så glad över att se hur ni hjälper varandra. Ju mer jag tänker på det så är det märkligt att trötthet inte lyfts oftare. Som någon av er kommenterade så är det ofta något som ignoreras eller bara ”är”, utan att man reflekterar över det mer.

Kroppen skickar dagligen mängder med signaler på oss men det är inte alltid vi uppfattar dem – eller många uppfattar dem, men väljer att inte lyssna och stänger av. Man måste ju köra på så att säga ….

Jag har själv vart expert på att köra över kroppens signaler, mig själv och min hälsa. Det gick ju så pass långt att jag blev sjuk i utmattningsdepression som ni vet vid det här laget. Att känna sig trött är både fullt normalt och en naturlig del av livet och ett tecken på att något är fel. För det finns ju så många olika typer av trötthet.

sofia-stahl-ptfia-2

Som alltid så kom ni med många kloka tankar och erfarenheter i ämnet. Jag lyfter några rader som känns extra viktiga att läsa.

”Nu är jag väldigt noga med att känna av och framförallt att acceptera att ibland är jag extra trött och ibland är jag stressad, men då ser jag alltid till att planera in återhämtning och till och med boka av roliga grejer.”

”Man märker vad viktig sömnen är för humöret, hjärnan och måendet om man sover dåligt en period. Så därför ska jag försöka ta en tupplur nu med min dotter sover. Sova/vila prioriteras alltid först innan allt annat hemmafix, man måste prioritera sig själv och att må bra. Resten kan man ta sen eller nån annan dag.”

”Jag ger akt på tröttheten, när jag till sist förstod att jag är s.k högkänslig blev min trötthet betydligt mer begriplig för mig. Som högkänslig har jag inget ”filter” mot omvärlden, jag hör allt, ser allt, uppfattar varje nyans och stämning (inte alls häftigt eller coolt, bara jobbigt). Det krävs disciplin för att inte bli överväldigad, och det krävs vila, att bara ligga på soffan och blunda i en halvtimme gör underverk för mig och jag återhämtar mig fort.”

Det är så svårt att välja och alla era kommentarer är läsvärda. Resten av kommentarerna hittar ni HÄR.

Bild: Erik