FRÅGESTUNDEN, DEL TVÅ

Hur tycker du att en elitidrottande 20åring ska förhålla sig till mat? Ska man äta huvudmålen och då stora portioner eller dela upp maten och äta mellanmål? Kvällsmål efter middagen är det några som förespråkar för uppladdning och återhämtning men många säger att det är dumt att äta så tätt inpå läggdags, hur ser du på det? Hur ska man tänka när man tränar ca 2 ggr per dag ca 15-20 h i veckan. Jag tränar mycket och förstår att kost är en stor del av vardagen som elit. Är socker något som endast förstör satsningen, med fika glass och godis? Sedan förespråkar många en helt vegetarisk eller vegansk kost. Jag är helt enkelt intresserad av vilka generella kostråd du har att ge en elitsatsande ung vuxen för att optimera sin träning och tävling genom prestation.

Jag vill börja med att säga att jag inte är någon expert på elitsatsning. För att ge något svar så skulle jag rekommendera dig följande:

– Anlita en kostrådgivare eller dietist som kan hjälpa dig att ta fram ett upplägg för just dig och din stora träningsmängd.

– Generellt så skulle jag säga att du har mycket att vinna på att fylla på ofta med flera mål snarare än några få stora.

– Undersök vad du och din kropp svarar bäst på – kanske är det vegetariskt eller att äta mycket fisk. Kanske är det att dricka vatten till maten eller mellan måltiderna. Kanske är det att dra ner på vitt socker och gluten, eller så är det inte det.

– Ät inte för lite. När du tränar så enormt mycket så går det mängder med energi. Att du äter är lika viktigt som att tanka bilen. Hoppa aldrig över måltider. Ha alltid något att tugga på i väskan så du inte missar ett mellanmål. Ät något direkt efter träningspasset och fyll på med en måltid någon timme efter.

Vad tycker du om proteinbars sådana man köper i affären typ swebar, Lindahls ”Low carb” osv. Jag köper ibland dessa för att äta istället för godis…men vet inte om det är ett okej alternativ istället för att käka smågodis/choklad.

Brukar inte rekommendera proteinbars – men om du gillar dem och tycker att det fungerar bra för dig så är det bra! Ett annat sätt är att äta mörkare choklad och successivt gå upp i kakaoprocent (till ca 85-90%). Är du mycket sötsugen är ett första steg att fundera på om du verkligen äter dig riktigt mätt på måltiderna. Många gånger (verkligen inte alltid) så beror sötsug på att man äter för lite mat.

Om man känner att man är på väg att brista/gå in i väggen finns det något man kan göra själv för att bromsa det? Kanske är en enorm fråga men jag bara undrar om man kan självhjälpa sig så att det inte hinner gå för långt.

Åh, det är verkligen en enorm fråga som säkerligen har hundra svar. Men det jag vill säga är att stanna. Sluta. Ändra. Kanske hinner du stoppa det i tid och vända på det innan du brakar och blir sjuk – eller så har det redan gått så långt att du kraschar när du stoppar, men oavsett så är den enda vägen att stanna och inte fortsätta pressa sig längre. Och hur gör man det då? Boka av prick allt. ALLT. Sjukanmäl dig från jobbet, avboka alla sociala tillställningar, krav och press och måsten. Och sov. Vila. Umgås med dig själv. Prata med någon du litar på. Älta, berätta och gråt. Tillåt dig att börja känna in och släppa fram prick allt. Det är den enda vägen till att förstå vad det är du behöver för att ändra din situation och tillslut må bättre. Kram! <3

Gillade verkligen eran podcast Omänskligt. I ett avsnitt pratade där ni om detta med skillnad på att vila/återhämtning/ladda batterierna och ”vila” på semestern. Men hängde inte helt med hur du tyckte det var skillnad på vila och återhämtning? Kram!

Tusen tack! För mig är det enorm skillnad på vila och återhämtning. Jag kan resa iväg en vecka på solsemester och vila i solstolen, men komma hem utan att vara återhämtad. Vila kan jag göra kortare stunder i t.ex. soffan, med en promenad osv. och det ger en kortvarig och härlig effekt av att ha laddat sig själv. Men den där djupare återhämtningen är något helt annat. Då behöver jag åka till sommarstugan och checka ut från det vanliga livet och sociala medier och måsten eller vara hemma på julledigt när alla är lediga samtidigt. Vila för mig är alltså något som jag behöver i vardagen och som ger skön återhämtning för stunden, medan återhämtning är något djupare och som kräver mer. Kan uppleva att många tror att semester och resor automatiskt innebär återhämtning vilket jag inte håller med om. En som är fullspäckad med upplevelser, sena kvällar, sociala häng osv kan såklart ge mycket positiv energi, men inte så mycket återhämtning. Är du med?

ptfia-ofiltrerat

En bild från min första podcast Ofiltrerat. Skulle ni vilja ha en säsong till av den? 

Tips på bra träningstights som är lite varmare (blir mycket långa promenader med vagnen)?

Många märken har fodrade träningstights. Bland annat Röhnisch, Craft och Asics. Skulle även rekommendera att klä dig lager på lager med långkalsonger och en skal/vindbyxa. Även om det finns varma tights som är toppen så kan det ibland krävas lager på lager.

Min flicka är 8 veckor på tisdag och jag undrar när det är okej att börja träna magen igen? Har inte någon diastas eller delning utav magmusklerna längre utan det hade gått ihop fint redan 3 veckor efter förlossning.

Grattis till din flicka! Rekommenderar att du börjar med appen Mammamage nu på direkten. Följ träningsprogrammet där först. Sedan kan du köpa boken ”Träning för nyblivna mammor” av Olga Rönnberg och följa där.

 

Gravidträna med PT-Fia Gravidträna med PT-Fia

GÅRDAGEN I MOBILKAMERAN

Men tack!! Ni är ju helt fantastiska! Fast det visste jag redan. Tack för alla ord och tankar i förra inlägget. Det är så intressant att läsa om er verklighet. Uppskattar det!

Nu ska jag avsluta det här inlägget och stänga ner datorn för dagen. Juste, imorgon bitti vid åtta gästar jag Aftonbladet Morgon för att prata om träningstrender 2018. Här kommer gårdagen i mobilkameran ↓

Kl. 07.09: Vår dag startade tidigt. Jag klev upp vid 04 och satte Edith i bilstolen vid 05. Taxi till SVT för min medverkan i Morgonstudion. Efter första inslaget, kräk på pyjamasen (Edith alltså, inte jag) och lite mat så slocknade hon gott i min koordinator Elins famn.

ptfia-svt1

Kl. 07.51: Fyllde på med mer mat innan jag skulle in i studion en andra gång. Och gulletassen slocknade en stund igen.

ptfia-svt

Kl. 08.01: Jag klev in i studion för att visa några enkla övningar att göra i vardagen.

Kl. 08.32: Påpälsad och redo för hemfärd!

Kl. 09.32: Vi får en taxi hem, Elin hakar på och jag tankar Edith igen. Hon slocknar och rullar iväg på promenad med Kim så jag och Elin får ägna den kommande timmen åt att fota till bloggen.

Kl. 09:45: Vi tar oss ut och fotar hej vilt med både kamera och telefon. Det här är en av de viktigaste grejerna i mitt jobb, att alltid ha nya bilder till blogg och instagram. Och det är jag periodvis helt kass på. Men blir bättre och bättre hela tiden.

Kl. 11.57: Väl hemma fortsätter vi fota för både recept och inlägget med Evernote. Och en hel del snacks som jag fått frågor om. Edith höll oss sällskap och hjälpte till. Typ!

Kl. 13.01: Efter ännu mer amning så packar vi ihop för att avsluta arbetsdagen med en lunch. Säg hej till världens bästa kollega och anställd, Elin! ↓

Kl. 13.05: Vi var tvungna att ta en liten omväg pga att det var så förbaskat skönt ute.

Kl. 13.28: Äntligen lunch! Jag tog en torsk med sötpotatis och Elin en gryta på zucchini. Mat alltså, livet bästa grej!

Kl. 14.22: Vi avrundar och Edith blir lite lätt vaggad innan hon stoppas i vagnen. Så redo för en eftermiddagslur ↓

Kl. 14.26: Vi säger hej då till Elin och tar en långpromenad.

Kl. 15:01: ZZZzzzzzzz

Kl. 15:32: Nästan hemma! Och sista bilden för dagen eftersom det sedan blev kolsvart och inga bilder blev roliga längre.

Sedan kom Kims bror på middag och jag och Edith bäddade ner oss vid niotiden. Fin dag!

 

LÅT OSS PRATA OM KÖNSSTYMPNING

Jag berättade nyligen att jag är ny ambassadör för Plan International Sverige (så glad för det!) och kommer att jobba ideellt med dem för att bidra till deras arbete för flickors rättigheter. Under våra möten så har vi pratat om att det är bra att välja ett område att fokusera på – och jag valde könsstympning. Det kändes självklart.

Första gången jag kom i kontakt med detta vidriga var när jag som tonåring läste ”En blomma i afrikas öken” av Waris Dirie som mamma hade hemma. Waris berättar om sin väg från sitt hemland Somalia till hyllad supermodell. En väg som kantades av våldtäkt, försök till att gifta bort henne och könsstympning. När hon var 3 år gammal (tre!) så blir hon könsstympad för att hon ska ”bli kvinna”. . .

ptfia-9

Tre år gammal och de skär i hennes intimaste område, utan bedövning.

Den här boken satte spår i mig. Jag läste den ett par gånger till åren efter. Och jag blev lika berörd och tagen varje gång. Vi pratar inte så mycket om det här och kunskap saknas. Jag vill därför hjälpa Plan att lyfta kunskapen om detta. Det måste stoppas.

Bara tanken på att min egen dotter skulle utsättas för något liknande gör mig illamående. Fakta är att 200 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. Könsstympning medför flera risker och är ett allvarligt hälsoproblem, både fysiskt och psykiskt. Det kan leda till allvarliga blödningar, cystor, infektioner, infertilitet, kronisk smärta och komplikationer vid förlossning. Könsstympning utförs nästan uteslutande på flickor upp till 15 års ålder.

Ett sätt att närma sig det här är att läsa boken för att få en uppfattning om hur det kan vara. Ett annat sätt kan vara att läsa mer om könsstympning hos Plan här!

Och vill du bidra så finns det möjlighet att göra det här. Alla slantar behövs!