HEJ FRÅN NU

Jädrar vilken glad känsla jag haft i kroppen den här helgen! Det kan vara för att vi fått sovmorgon både igår och idag (Edith har ammat halvsovandes och somnat om direkt hon ätit) och vi har gått upp först vid tio, halv elva båda dagarna.

Det kan även vara för att jag fick massage av en kompis igår. Eller för att jag hängde med min vän Ida idag, vilket alltid är lika mysigt. Eller för att vi hade en sådan spontan dag igår där vi hängde kvar hos Malmberg efter massagen och en fika blev till en promenad som blev till en middag som blev sent. Spontanitet när den är som bäst!

Ja, jädrar. Har alltså fått uppleva en helt fantastisk helg på alla plan. Känner en sådan ro i kroppen. Är glad helt enkelt! Och är så förbannat kär i min lilla familj. Edith och Kim. Mina människor.

Bara det att Edith har sådär goa kinder ↓ och att Kim ger mig följande mackor när jag ber om ”ost och marmelad och gurka” … menade kanske inte så …. he.

pt-fias

Nu ska jag stänga ner datorn och ta vara på kvällen. Imorgon ska jag fila på några kommande blogginlägg. Bland annat om ”att lära sig de sociala koderna föräldrar emellan” och ”så planerar jag min träning framöver” och ”mina nya rutiner”. Har ni önskemål på fler så hojta gärna!

Ha en fin kväll!

 

Gravidträna med PT-Fia Gravidträna med PT-Fia

TANKAR DIREKT FRÅN MITT HUVUD

» Jag undrar ibland om jag har slutat lyssna. Eller om jag helt enkelt tappat fokus. Ibland tror jag att jag har berättat något men inser att jag bara tänkte på det. Och alldeles för många gånger hör jag saker, men lyssnar inte vilket gör att jag får be personen berätta igen eller upprepa sig. Kanske beror det på att jag är trött som nybliven morsa, eller så har jag blivit förbaskat oförskämd?

» Jag fattar inte hur man ska få ihop livet. Ibland känns allt bara övermäktigt. Speciellt nu när vi har fått barn. Hur ska man hinna och framförallt orka upprätthålla nära relationer med flera personer, vara duktig på jobbet, vara den bästa föräldern man kan, ha det städat, laga mat och allt det där som tillhör vardagen. Och samtidigt typ piffa till sig själv och orka svara när försäkringsbolaget ringer? Det är för övrigt något jag inte orkar – svara när de ringer alltså, inte så mycket vuxenpoäng.

» En av mina sämsta egenskaper är att jag skjuter upp allt som är tråkigt. Som att dubbelkolla att den där fakturan blev rätt betald, lämna in telefonen på lagning, ringa något som innebär telefonkö osv. Ett omoget beteende, men jag är sämst på sådant här.

» Ibland känner jag så tydligt att jag inte släpper in människor. Att jag har svårt att låta någon komma riktigt nära. Och jag har svårt att gråta, det tar alltid emot. Har ett behov av att få grina riktigt ordentligt pga så mycket känslor som bara lagt på hög den senaste tiden i och med att jag blivit mamma, fått ett barn (!!), hur mycket jag älskar henne, att syrran flyttat till Kanada, att det betyder att hon inte är här och är nära mig och min bebis, osv. Ska försöka släppa på det snart. Fulgrina. Gud så befriande.

» Jag slits mellan att känna att 1. det går förvånansvärt bra att kombinera bebis och jobb. 2. hur i hela helvete kunde jag tro att det ska gå att kombinera bebis och jobb. 3. det går bra, men det är slitigt. Jag ska klara det. Typ så.

pt-fia-bebis-2

Och en suddig bild från mobilen (kolsvart ute). Från häromdagen då jag och lillan gick en promenad med bärsjal för första gången.

 

ORDBAJS FRÅN NU

Det här är inte en dag som kommer att gå till historien. Vaknade vid halv fem av en begynnande mjölkstockning. Plus var utsvulten på ett obehagligt sätt, som att kroppen var tom – nästan smärtsamt på något märkligt vis. Gjorde vad jag kunde för att förhindra att mjölkstocknigen skulle utvecklas: duschade hett, låg med vetepåse på och har låtit Edith ammat så mycket hon kunnat och lite mer på det bröstet.

Kände mig märkligt pigg (i typ tio minuter) när jag satt där i en kolsvart lägenhet, käkade äggmackor, inlindad i en vetepåse, masserade brösten och googlade på prins Harry och Meghan Markle som visst förlovat sig.

Somnade om med den lilla bebiskroppen nära mig. Gick inte upp förens halv elva och var då helt slut. Är det fortfarande. Har huvudvärk, är sliten och har haft tendenser till tjock i halsen. Grät en skvätt när jag skulle göra chokladgrädde och det INTE FUNKADE. Frustrationens orimliga uttryck visade att jag är ur balans idag.

Ändå märkligt att jag är någons mamma när jag känner mig så liten och ynklig. Det kan skrämma mig. Att från och med nu så behöver jag alltid vara den vuxna. Jag är en mamma nu. Man måste orka fast man inte gör det och allt det där.

I övrigt då? Har inte vart utanför dörren idag, men behöver verkligen frisk luft sen. Är frustrerad över att ingenting gått som jag velat med den här dagen och maler en del tankar om hemligheter som en del känner till men inte de som verkligen borde det. Och jag kan inte berätta det för den tillhör inte mig. Jahapp. Har bäddat ner mig i soffan med Edith på magen och ska se på Wahlgrens värld. Tar en paus från det mesta och finns till nu.

Hur mår du som läser? Hur har din vecka varit? ♥