LÄSARFRÅGAN OM STRESS

Julens läsning! Jag har samlat ihop några inlägg från arkivet som kan vara värda att läsa igen. En slags favorit i repris såhär på julledigheten. Det kommer ett nytt varje dag klockan 17.00!

↓↓↓

Angelica frågar:

Snälla, beskriv hur din kropp reagerar då du mår som du gör, alltså stressad och många bollar i luften. Jag har ofta symtom som visar på detta men vet inte om jag bara inbillar mig eller ej…Jag varken jobbar mycket eller har mycket att göra privat, men i huvudet är det mycket som händer pga uppsägning, val av framtid, jobb, vidareutbildning och allmän dålig självkänsla o värdelöshetskänsla. Kram.

Fia svarar:

Hur min kropp reagerar kan variera men den här gången har det mest suttit vid lungorna vilket påverkat andningen på ett obehagligt sätt. Har haft svårt att dra djupa andetag och ibland fått resonera med mig själv i om jag ska tillåta paniken som ibland kommit för att jag känt att jag inte får luft eller hålla mig lugn. Hittills har jag klarat mig igenom det utan panik vilket är betryggande.

Utöver det så har det framförallt vart en märklig känsla i kroppen som jag inte riktigt kunna sätta ord på. Jag har stundtals blivit yrslig, tappat fokus och koncentration, ”sett utan ett se”, känt att det liksom snurrar inuti kroppen, haft svårigheter att dra djupa andetag och helt enkelt känt att kroppen är helt i obalans. Aningens oklart men just den här känslan är svår att förklara i ord.

Just stress kan yttra sig så olika för olika människor och i olika perioder i livet. Vi kan även vara olika stresskänsliga beroende på hur livet ser ut och något som stressade oss tidigare kanske inte gör det längre och tvärtom.

Stress är något som vi alltid behöver vara uppmärksamma på och aldrig tro att vi är immuna mot. Det finns mängder med symtom som kan vara bra att hålla koll på, både fysiskt och mentalt.

Här kommer en lista på några av de tydligaste symtom jag upplevde innan, under och efter min tid som sjukskriven för utmattningsdepression:

Mentalt:

– Depression (och alla symtom det innebär)
– Extrem trötthet som inte går att vila bort
– Kraftigt försämrat närminne
– Koncentrationssvårigheter
– Extrem stresskänslighet
– Otillräcklighetskänslor
– Oförmåga att slutföra
– Lyssna utan att höra
– Skjuter upp saker
– Oro och ångest
– Minnesluckor
– Skamkänslor
– Panikångest
– Lättirriterad
– Nedstämd

Fysiskt:

– Problem med magen (laktosintolerans, ballongmage, förstoppning, diarré, gaser osv)
– Sömnsvårigheter (svårt att somna, svårt att vakna, behov av att sova i dygn)
– Svårigheter att sköta vardagssyslor, hygien och ta hand om basala behov
– Svårigheter att andas, svårt att andas genom näsan, dra djupa andetag
– Minskad och ibland obefintlig sexlust
– Extrem stelhet och värk i kroppen
– Rubbningar i menstruationen
– ”Cement” i nacke och axlar
– Fysisk utmattning
– Hjärtklappning
– Huvudvärk
– Hög puls
– Yrsel

Det finns många varianter på dessa och det börjar säkert med några få. Hur just din kropp kommer protestera vid för hög belastning går inte att säga på förhand men om du känner igen någon av de här symtomen och har känt dem en tid så bör du ta det på allvar. Sök hjälp direkt för att minimera skadan.

 

Läs mer om min utbrändhet och vägen tillbaka HÄR.

 

Gravidträna med PT-Fia Gravidträna med PT-Fia

ETT STARKT SJÄLVFÖRTROENDE OCH EN SVAG SJÄLVKÄNSLA

Jag och en vän pratade om det här med självkänsla och självförtroende. Vi båda har drabbats av psykisk ohälsa (jag utmattningsdepression och hon ätstörningar) och upplever oss ha haft en svag självkänsla och ett starkt självförtroende. Och just det är så intressant.

Jag tror att kombinationen av ett starkt självförtroende och en svag självkänsla kan bli oerhört destruktiv och rent av farlig för en del. Det är så lätt att hamna i en kraftigt obalans där prestationen tar över livet. Att ha ett starkt självförtroende som uppmuntrar en att göra – och våga – saker är bra, men i kombination med den där svaga självkänslan så sätter sig ens värde lätt i det man gör, inte den man är.

Jag och Anna pratade också om det i vårt senaste avsnitt av vår podcast Omänskligt – att om man har en god, snäll och kärleksfull relation med sig själv, kan man då skada, mobba, göra illa och bryta ner sig själv? Nej.

stark-sjavfortroende-svag-sjalvkansla

Psykisk ohälsa kan grunda sig i mycket och utryckas på hundra olika sätt, men jag blir mer och mer säker på att många svar finns i det som är vår kärna och grund. Vår självkänsla och relationen vi har till oss själva.

 

INTENSIV PERIOD = STRESS?

Jag vill prata om det här med stress. Detta förbannade ord som betyder så mycket och används så lättvindigt. Idag är ”alla” stressade. Det är nästan som att man ska svara att man är stressad när någon frågar hur det är, för att om du är stressad så är du upptagen och om du är upptagen så är du åtråvärd.

Jag tänker på det här med att ha mycket att göra eller att ha en intensiv period, är detsamma som att vara stressad?

Jag fick det kastat på mig häromdagen när jag skrev i ett mail att jag var uppe i en intensiv period på jobbet. Direkt så antog personen att jag var sönderstressad och ”stackars dig” som stressar så mycket. Av någon anledning så blev jag oerhört provocerad av detta. Främst för att jag inte på något sätt upplever att jag är stressad trots den intensiva perioden.

Varför måste en intensiv period betyda att man är stressad?

Jag upplever att jag sällan blir stressad efter min utbrändhet. Missförstå mig rätt, det finns givetvis många tillfällen då jag kan bli stressad, har lite för mycket att göra och inte riktigt får ihop det. Saker skiter sig och dagarna är ibland extra intensiva. Men jag känner mig inte stressad som jag gjorde innan jag blev sjuk.

Idag tar jag det på ett annat sätt än innan. Jag uttrycker inte att jag är stressad och försöker att välja vart jag lägger fokus. Istället för att börja säga eller berätta hur stressad jag är, hur mycket det är att göra och hur jobbigt det är så blir jag fokuserad på att beta av det som ska göras, prioritera om, välja bort det som inte är viktigast och påminna mig själv om att det bästa jag kan göra är just detta.

Om jag istället börjar fokusera på att ”mycket att göra” automatiskt innebär att vara stressad så kommer jag också att känna mig stressad, må sämre och till slut att tappa kontrollen. Att tala om för sig själv och alla andra hur stressad man är gör ju att man till slut känner sig precis så.

stress

Tankar om detta?