VART TOG NI VÄGEN?

Hej hallå! Har ni kommit tillbaka efter julledigheten? Det blev så tyst bland kommentarerna, jag saknar er! Det är intressant hur inspirationen till bloggen tryter direkt kommentarerna minskar – men det är klart, det är ju som att kontakten försvinner lite och jag får känslan av att prick ingen läser.

Det vore roligt om ni säger hej och berättar något om hur det är för dig i ditt liv just den här perioden. Hur ser livet ut? 

Annars då? Jag är förvånansvärt pigg för att ha gått upp klockan 04 imorse (för att medverka i SVT Morgonstudion). En vän skrev efteråt hur roligt det är att se att jag tar Edith på höften och kör min grej av föräldraskapet, att hon tycker om att se att det går att göra det på olika sätt. Och ni anar inte hur glad det gör mig! Insåg det först då men jag behövde höra det.

Att kombinera bebis och jobb fungerar, än så länge (!), mycket bättre än jag någonsin vågade hoppas på, men det betyder inte att det på något sätt är helt enkelt. Det är krävande och kommer antagligen att bli än mer krävande i takt med att hon blir större, och jag hoppas och tror att jag kommer att fixa det. Just nu mår jag bra och njuter av alla delarna – men det var så skönt att få den där peppen. Någon som såg.

Och inte bara de där ifrågasättande frågorna.

Hur som helst – jag mår bra! Livet är snällt. Jag äter en ostmacka i väntan på middag. Ser fram emot träningspasset imorgon. Och ikväll ska jag lägga mig riktigt tidigt.

ptfia-bebis

Hur mår ni?

 

 

Gravidträna med PT-Fia Gravidträna med PT-Fia

NYTT AVSNITT MED EBBA VON SYDOW

Idag släpps avsnittet där Ebba von Sydow gästar min podcast Ofiltrerat!

Vi pratar om allt ifrån härskartekniker, nutidens hälsoideal och hur det är att vara en framgångsrik kvinna i en mansdominerad bransch. Ebba berättar om tiden som en av Sveriges största bloggare tillsammans med Elin Kling och Sofi Fahrman.

Vi pratar om hur en kan bli bättre på sitt jobb, näthat och hur hon vågade ta steget att sluta på SVT. Ebba berättar om sin verklighet och när stressen tar över.

Lyssna på avsnittet i itunes, podcast-appen, acast eller där poddar finns. Eller lyssna direkt HÄR!

ebba von sydow

Ett stort tack till Valio som är huvudsponsor även den här säsongen. Vi vill tillsammans öka informationen om maghälsa och vad som påverkar den. För att ge det en bra plattform att utgå från så har Valio byggt en helt egen sajt för just detta.

Den heter lugnamagen.nu och är fullmatad med information om bl.a laktosintolerans, stress, maghälsa, forskning, stresstest och krönikor av mig, en dietist och en samtalsterapeut.

Du hittar sajten HÄR!

 

GYMPALÄRAREN

Jag började titta på Kalle Zackari Wahlströms nya program för SVT: Gympaläraren.

28 minuter in i programmet hade jag en klump i halsen. Efter 32 minuter rann tårarna. Helvete vad frustrerande det är att se hur många barn och ungdomar som känner sig ensamma. Som mår dåligt. Som känner sig ”onormala”. Som känner att de inte har någon att prata med.

Som känner att livet är hopplöst, redan.

kalle

Skolidrotten är lågt prioriterat. Barnen rör inte på sig. Enligt enkäten som Kalles gjorde i programmet känner sig flickorna stressade, pojkarna lider av huvudvärk. Många mår dåligt. Många känner sig ensamma och deppade. Det är barn vi pratar om. Barnen mår dåligt. Redan!

Allt det här hänger ihop. Vi mår sämre av att vara inaktiva. Ju mindre vi gör och rör på oss, desto mer deppade blir vi. Desto mindre vill vi göra.

Och faktum är att hur vi lever och rör på oss som barn ofta hänger med upp i vuxen ålder. Inaktiviteten vi skapar som barn blir en del av ens vuxna jag, en del av ens identitet.

Vad ska vi göra? Vi måste göra något.

Serien visar att många barn inte äger ett par sneakers eller skor som fungerar att röra sig i, en flicka sprang köprundan i sina klackskor. Vi får se att stora mängder helt enkelt skiter i idrottslektionerna. Många av barnen berättar att de ”aldrig” rör på sig. De vill inte. De förstår inte syftet. De vill hellre spela spel eller sova.

De förstår inte sambandet mellan att de mår dåligt och deras inaktiva vardag.

Vad gör föräldrarna? Vad kan vi göra åt detta? Vilket ansvar har skolan och vilket ansvar har varje familj? Hur kan idrotten i skolan inte anses vara mer viktig när det är ett fint tillfälle för alla barn att röra på sig tillsammans?

Det här gör mig så illa till mods och ledsen. Ingen ska behöva må dåligt och känna hopplöshet eller ensamhet, såklart. Men det svider extra när det handlar om barn och ungdomar. Kan vi prata om det här. Har ni tankar? Lösningar? Någon bra grej som föräldrar eller er barns skola gör som ni kan rekommendera?

svt-gympalararen-2015-e00-304d-jpg

Låt oss hjälpa Kalle att lyfta det här otroligt viktiga ämnet.

 

Bilder lånade av SVT. 

  • 1
  • 2