TANKAR OM KROPPEN

Kroppen alltså. Är så fascinerad. Sedan jag blev gravid så har jag skänkt många tacksamma tankar till min kropp. Jag har inte alltid behandlat den jätteväl de senaste tio åren och ändå så fortsätter den att visa hur fantastisk och stark den är.

Jag gick från min uppväxt med längdskidor och mycket aktivitet till många fester och mindre träning. Efter det började det som skulle resultera i min utbrändhet. Många år av stress, press, ångest, nedstämdhet och mörker. Till slut blev jag sjuk och kroppen lade av. Vägen tillbaka var intensiv och skitsvår, kanske särskilt svår för kroppen eftersom den gick så sönder. Under min väg tillbaka så skadade jag armbågarna allvarligt. Och rehabade mig tillbaka.

Och fyra och ett halvt år efter att jag blev utmattad så blir jag gravid på första identifierade ägglossningen.

Och jag hade en bra graviditet – och även om det stundtals var oerhört krävande mentalt så var kroppen stark här med. Och i förlossningen. Och nu återhämtningen efter förlossningen. Kroppen är helt magisk. Min och din.

pt-fia-forlossning

Jag tänker ofta på hur tacksamma vi ska vara över den kropp vi har. Den kanske inte alltid ser ut prick som vi önskat eller är så stark, smidig, hel osv som vi försöker få den till. Men vi ska vara tacksamma för den kropp vi har. Och ta hand om den så fruktansvärt noggrant. Är vi snälla mot kroppen så är kroppen snälla mot oss.

 

Gravidträna med PT-Fia Gravidträna med PT-Fia

DET SENASTE FRÅN MEDIA

Den senaste tiden så har mina arbetsdagar har vart extra generösa med roliga inslag i media. Jag gästade Nyhetsmorgon tillsammans med dietisten Sofia Antonsson för att prata stressmage och bajs – vilket även resulterade i det här inlägget om just bajs → ”Låt oss prata om bajs”.

Jag fick gästa SVTs nya program Morgonstudion för att prata om höstens träningstrender – hela inslaget finns tyvärr inte kvar men ett klipp finns längre ned.

Och utöver det så har jag fått skriva förordet till Charlie Erikssons bok om psykisk ohälsa – Aldrig ensam, gjort flera extra frilansartiklar om träning och hälsa för tidningen amelia (utöver mina vanliga sidor) och medverkat i Dalatidningen Pralin som besökte mig i sommarstugan i somras (läs här!) och skrivit en krönika till Folkhälsan (läs här!).

Det här är en anledning till att mitt jobb är så förbaskat roligt och utmanande – variationen! Är så tacksam för att få prova så många olika saker som utvecklar och ibland känns skitsvåra. Det är nog den största vardagslyxen.

Filar på fler idéer till frilansjobb för amelia. Har ni några idéer på sådant som ni skulle tycka om att läsa så hojta gärna!

 

TILL DIG SOM ÄR UTMATTAD ELLER KÄNNER NÅGON SOM ÄR DET

Tyvärr är det allt fler av er läsare som beskriver att ni är utmattade, blir sjukrivna och kämpar mot ångest, utmattning och utbrändhet. Många mailar med frågor, ber om tips och söker tröst. För att försöka göra något vill jag publicera detta inlägg igen.

Sprid det vidare till den som behöver det. Utbrändhet är svårt. Och ni som är utomstående behöver inte förstå, bara försöka finnas där – och visa respekt. 

”Att vara sjukskriven är enormt skrämmande i början. Det är ensamt, ångestladdat och vidrigt på alla sätt, speciellt när det handlar om psykisk ohälsa. Det första steget mot att bli bättre är nog alltid att inse att du är sjuk. På riktigt.

Jag vet inte hur många gånger de första 3 månaderna jag berättade för folk att jag är sjuk, utbränd, utan att ha en aning om att jag faktiskt var det. Det var mest som ett försvar till varför jag inte var lika pigg som tidigare.

Det var först i min 4e månad som sjukskrivning som jag började förstå, ta in och slutligen acceptera att jag var sjuk, på riktigt. Först då kunde jag slappna av i det och börja bli snäll mot mig själv.

Jag kan skriva en hel bok om det där första året, om min upplevelse av att vara sjuk i utmattningsdepression och hur jag egentligen har hanterat det men för att sålla så listar jag några punkter som betytt mycket för mig.

fia4

Hoppas dessa punkter kan hjälpa någon under någon period i sin sjukdom:

– Gå ut. Det är bra att vara inne, ensam och möta allt det jobbiga men tillslut sätter sig ångesten i väggarna. Försök att få ut dig i vart fall en gång om dagen för att hämta ny luft i lungorna och få andas. Det hjälper på så många sätt och jag kan inte nog säga det. Gå ut. Sätt dig i skogen, vila på en bänk, gå runt huset, ställ dig på balkongen eller bara ligg i gräset. Huvudsaken är att du kommer utomhus en liten stund varje dag.

– Skriv av dig. Att prata med nära och kära är självskrivet och väldigt väldigt bra, men glöm inte att skriva av dig. Öppna ett block, datorn eller skaffa dagbok. Att tömma huvudet på tankar och känslor kan hjälpa dig att reda ut paniken som trasslar till tankarna. Fundera inte på formuleringar och att stava rätt – Bara töm huvudet och skriv utan att läsa det du skrivit förens efteråt.

– Lyssna på din magkänsla. Har du bokat in något och kroppen skriker nej? Försök att lyssna på din inre röst. Tvinga dig inte iväg på saker, våga säga nej, ångra dig och låta dagsformen bestämma. Du kommer ha helt olika energinivåer från dag till dag, lyssna på dem.

fiausa

– Ät/drick regelbundet. Att tappa matlust, energi, smak och matglädje hör ofta till en utbrändhet och depression, men det är så viktigt att du får i dig näring och mat. Dela upp det i mindre mål och det är alltid bättre att äta något (vad som helst) än att inte äta alls. Jag har haft perioder då lukten och tanken på lagad mat gett mig illamående vilket resulterat i återkommande filmiddagar. Hellre det än inget alls. Drick vatten, smoothies, juice eller mjölk. Det viktigaste är att du inte slutar äta och dricka.

– Våga vara öppen. Försök att våga visa när du är arg. Gråt högt när du är ledsen, ring en vän när livet känns piss, berätta för dina föräldrar och låt din omgivning ta hand om dig. Våga vara precis som du är, i alla olika känslor och stadier. Säg att du inte orkar diska och tvätta. Be dem massera dina axlar när de är trasiga. Be dem ta ut dig på en promenad, läsa för dig, bädda ner dig på kvällen eller det du behöver. Det är helt okej (och viktigt!) att bli omhändertagen och det är så viktigt att släppa fram dem som vill ta hand om och hjälpa dig, även om det ibland känns läskigt.

– Minimera stress och måsten. Min man fick rodda nästan allt för mig under mina dåliga perioder. Han tvättade, städade, handlade, svarade på mail, lyfte mig ur sängen, masserade, ringde hem, bokade av grejer, kastade sig hem, lyssnade, tröstade, matade och diskade. Det är jobbigt för alla iblandade men det viktigaste är att du får hjälp och minimerar allt som anstränger. Du hade gjort samma sak för den som gör det för dig.

pt-fia-11

– Låt det ta tid.
 En depression och en utbrändhet tar tid – och måste få ta tid. Har du fallit dit på riktigt så krävs det omstrukturering av vardagen, enorma mängder vila och sömn, terapi-timmar och djupa svackor. Det kommer vara ett steg fram och fyra bak i början och det är en del av processen. Det behövs för att du ska ta dig ur detta och lära dig dig inför framtiden. Låt det ta tid.

Jag var sjukskriven i ett år på 75-25% och gick fram och tillbaka i mående, energi och tillfrisknande under de första tre-fyra åren. När det hade gått 1 1/2 år skrev jag såhär: Jag är fortfarande inte frisk trots att det nu är 1 1/2 år sedan jag blev sjuk. Jag mår bättre, betydligt bättre än på länge och klarar av att jobba på en rätt bra nivå men det betyder inte att jag är frisk. Jag har fortfarande djupa svackor ibland tvivel. Ha inte bråttom med att bli frisk, lär känna dig själv och ditt nya jag istället.

Läs mer om det här i kategorin ”utbrändheten” som finns i fliken här ovan till vänster. Var rädd om dig! ♥

 

  • 1
  • 2