VI PRATAR OM KOSTSCHEMAN

Jag fick i uppdrag att skriva en text om kostscheman.

Hur börjar man? Det är ett komplicerat ämne. Fenomenet kostschema vill jag påstå exploderade för ungefär 5-8 år sedan – ungefär samtidigt som gemeneman börjar anlita personliga tränare. För att kunden ska uppnå resultat behöver tränaren även ge kostråd. Men många tränare är på något sätt involverade i extremsporten fitness och glömmer att deras kunder ofta inte är det.

Där någonstans började helt vanliga motionärer med heltidsjobb, vardagsliv, stress och barn få kostscheman som uppmanade att ta ur äggulan ur ägget och bara äta exakt 100 gram av någon specifik råvara. Alltså, personer som hade mål att ”må bättre”, ”bli starkare” och ”hålla mig frisk i vardagen” blev rekommenderade detta.

Jag drogs själv in i detta när jag började jobba som PT. Vi nya tittade mycket på de mer erfarna. Och man plockade upp vissa delar som verkade vara normalt.

Ganska snabbt insåg jag att det här inte är något jag förknippar med varken hälsa eller en sund mathållning och försökte skapa en egen uppfattning om hur man kan hjälpa någon att skapa ett sunt förhållningssätt till mat. Idag får jag fortfarande frågor om kostscheman. Hur ska man äta? Måste man dricka proteinpulver efter alla träningspass? Är det okej att äta något sött en gång i månaden? Kan man äta kolhydrater någonsin igen? Det här med ätardagar, det är väl bra?

grillat-13

Faktum är att vi lever i ett ”mat-ängsligt” samhälle. Många är så osäkra på vad de får och inte får äta att de ständigt börjar om. Eller inte äter alls. Många sätter skarpa förbud för sig själva och slutar att kommunicera med kroppen. Mat blir ett nödvändigt ont, något som förknippas med ångest eller bara är strängt förbjudet.

Vi måste sluta med det här. Vi behöver lyssna mindre på andra och börja kommunicera mer med oss själva, och kroppen! Skrota dieter och kostscheman.

Fråga dig själv: När känner jag mig hungrig? När tar min energi slut och hur kan jag förhindra det? Njuter jag av maten jag äter? Om inte – varför? Vad kan jag börja lägga till för att börja må bättre?

Mat bör vara något som ger oss energi, styrka och njutning. Försök att befria dig från regler och kostscheman. Börja kommunicera med dig och din kropp. Och mat kan få heta mat. Det behöver inte heta kost.

 

LÄSARFRÅGAN

Emma:

Vilken historia och vad skönt att din syster mår bättre. Jag tänker ofta att du har så kloka tankar kring kost och hälsa och du hänvisar ofta till att du inte tror på dieter och att äta allt (men inte alltid), tror du att skulle resonera annorlunda om ni i familjen inte haft den här bakgrunden? Kram

Intressant fråga! Det är såklart jättesvårt att veta, men spontant så tror jag inte det. Linnea blev sjuk när jag var klar med skolan och skulle flytta hemifrån, jag var 19-20 och hade redan en etablerad matrutin. Tänket med att äta allt (eller det mesta) men inte alltid och att inte hålla på med dieter har alltid funnits hemma hos oss under hela uppväxten. Ingen av våra föräldrar har pratat om vikt, att man inte kan äta vissa saker eller bantat – i vart fall inte så att vi har märkt det.

Vi fikade ofta hemma eftersom mamma tycker om att baka och det var aldrig någon stor grej eller att någon skulle påpeka huruvida fika är nyttigt eller ej.

Vi är uppvuxna med husmanskost, träning, fika, utomhuslek, frukost, kvällsmat och att äta när man är hungrig. Kommentarer eller förbud kring maten har tack och lov inte funnits där. Det var först när jag kom upp i mellanstadiet eller högstadiet som jag lärde mig av vänner att det kunde petas i maten och att maten kunde bli ett problem – men det blev det tack och lov inte för mig.

Som Linnea skriver (och framförallt det hon inte skriver men som vi pratar mycket om) så var det inte maten i sig som var problemet eller orsaken. Det blev ännu ett tvång som kom när hon var i sjukdomen.

Läs syrrans berättelse om sin ätstörning här!

 

EN BILD AV BALANS

Jag slogs av att den här bilden representerar balans för mig. Det är en frukost som består av en näringsrik smoothie som innehåller syrliga hallon, sur citron, nyttiga chiafrön, banan, pumpakärnor, rivig ingefära, växtbaserad vätska (havredryck) och fryst mango.

Den har även toppats med kokos, frön och blåbär. Blåbären är inte ekologiska och inte i säsong, men känns lite extra lyxiga en morgon i februari.

Smörgåsen är gjord på en valnötsfralla som köptes på Magnus Johanssons bageri och är bakat på surdeg av ekologiskt och vettigt malt mjöl. På den samsas avokadon som ger bra fett och en helt vanlig smakrik ost. Som grädden på moset syns smulorna av en väldigt smörig och frasig croissant som gled ner först (måste ju prioritera!).

Inte det minsta ekologisk, oerhört rik på smör och alldeles ljuvlig.

Den här frukosten innehåller både näring, gluten, bra fetter, surdeg, bär, croissant, sura smaker och är fri från kött. Och den ger i allra högsta grad energi, mättnad, färg och ger massor med må bra-känsla i både kropp och själ.

En version av balans helt enkelt.