SÅ GÖR DU EN MÄTTANDE HALLOUMITALLRIK

Halloumi. Hur kan det vara så jädra gott? Det är något med det där sega, salta och krispiga som får en att aldrig tröttna. Och för variationens skull så har jag provat att äta halloumi till det mesta vid det här laget. Det är gott till nästan allt.

På pizza istället för mozzarella, i en pastasås, istället för kött i en hamburgare, som basen i en sallad, som riven i äggstanningen i en paj, att grilla den hel och äta med någon tomatsalsa, tillsammans med starka korvar, bea och ugnsrostad potatis …

Min bestående favorit som jag alltid återkommer till när jag behöver en snabblagat måltid är det jag kallar för halloumitallrik. Den går att variera efter det som finns hemma, är mättande, näringsrikt och är enkelt att slänga ihop.

Hur man gör? 

01. Välj en mättande bas. Det kan vara några gamla potatisar som steks på, bönor, rårivna rödbetor, linser, kokta grönsaker eller rester av något slag.

02. Addera något grönt. Gärna någon salladssort, sugar snaps, broccoli eller andra gröna grönsaker. Just gröna grönsaker är näringsrika och proteinrika.

03. Lägg till bra fett som mättar. Förslagsvis avokado, hackade nötter, någon vegansk dressing, kokosolja eller olivolja.

04. Strössla över något krispigt, alltså frön i valfri färg och form.

05. Toppa med halloumi som du stekt i kokosolja och frön tills den gått en gyllenbrun färg och är krispig på ytan och seg och saftig på insidan.

Och ät genast. Halloumi är inte gott när den fått svalna. Hela förtjusningen försvinner med värmen så tillaga den det absolut sista du gör.

sa-gor-du-en-mattande-halloumitallrik-2

Om du inte gillar halloumi så går det självklart bra att bygga samma grundsallad och toppa med något annat du gillar. Kanske en ljummen chevré som du ringlat honung över?

 

LÄSARFRÅGAN

Emma:

Vilken historia och vad skönt att din syster mår bättre. Jag tänker ofta att du har så kloka tankar kring kost och hälsa och du hänvisar ofta till att du inte tror på dieter och att äta allt (men inte alltid), tror du att skulle resonera annorlunda om ni i familjen inte haft den här bakgrunden? Kram

Intressant fråga! Det är såklart jättesvårt att veta, men spontant så tror jag inte det. Linnea blev sjuk när jag var klar med skolan och skulle flytta hemifrån, jag var 19-20 och hade redan en etablerad matrutin. Tänket med att äta allt (eller det mesta) men inte alltid och att inte hålla på med dieter har alltid funnits hemma hos oss under hela uppväxten. Ingen av våra föräldrar har pratat om vikt, att man inte kan äta vissa saker eller bantat – i vart fall inte så att vi har märkt det.

Vi fikade ofta hemma eftersom mamma tycker om att baka och det var aldrig någon stor grej eller att någon skulle påpeka huruvida fika är nyttigt eller ej.

Vi är uppvuxna med husmanskost, träning, fika, utomhuslek, frukost, kvällsmat och att äta när man är hungrig. Kommentarer eller förbud kring maten har tack och lov inte funnits där. Det var först när jag kom upp i mellanstadiet eller högstadiet som jag lärde mig av vänner att det kunde petas i maten och att maten kunde bli ett problem – men det blev det tack och lov inte för mig.

Som Linnea skriver (och framförallt det hon inte skriver men som vi pratar mycket om) så var det inte maten i sig som var problemet eller orsaken. Det blev ännu ett tvång som kom när hon var i sjukdomen.

Läs syrrans berättelse om sin ätstörning här!

 

EN BILD AV BALANS

Jag slogs av att den här bilden representerar balans för mig. Det är en frukost som består av en näringsrik smoothie som innehåller syrliga hallon, sur citron, nyttiga chiafrön, banan, pumpakärnor, rivig ingefära, växtbaserad vätska (havredryck) och fryst mango.

Den har även toppats med kokos, frön och blåbär. Blåbären är inte ekologiska och inte i säsong, men känns lite extra lyxiga en morgon i februari.

Smörgåsen är gjord på en valnötsfralla som köptes på Magnus Johanssons bageri och är bakat på surdeg av ekologiskt och vettigt malt mjöl. På den samsas avokadon som ger bra fett och en helt vanlig smakrik ost. Som grädden på moset syns smulorna av en väldigt smörig och frasig croissant som gled ner först (måste ju prioritera!).

Inte det minsta ekologisk, oerhört rik på smör och alldeles ljuvlig.

Den här frukosten innehåller både näring, gluten, bra fetter, surdeg, bär, croissant, sura smaker och är fri från kött. Och den ger i allra högsta grad energi, mättnad, färg och ger massor med må bra-känsla i både kropp och själ.

En version av balans helt enkelt.