LÄSARFRÅGAN OM STRESS

Julens läsning! Jag har samlat ihop några inlägg från arkivet som kan vara värda att läsa igen. En slags favorit i repris såhär på julledigheten. Det kommer ett nytt varje dag klockan 17.00!

↓↓↓

Angelica frågar:

Snälla, beskriv hur din kropp reagerar då du mår som du gör, alltså stressad och många bollar i luften. Jag har ofta symtom som visar på detta men vet inte om jag bara inbillar mig eller ej…Jag varken jobbar mycket eller har mycket att göra privat, men i huvudet är det mycket som händer pga uppsägning, val av framtid, jobb, vidareutbildning och allmän dålig självkänsla o värdelöshetskänsla. Kram.

Fia svarar:

Hur min kropp reagerar kan variera men den här gången har det mest suttit vid lungorna vilket påverkat andningen på ett obehagligt sätt. Har haft svårt att dra djupa andetag och ibland fått resonera med mig själv i om jag ska tillåta paniken som ibland kommit för att jag känt att jag inte får luft eller hålla mig lugn. Hittills har jag klarat mig igenom det utan panik vilket är betryggande.

Utöver det så har det framförallt vart en märklig känsla i kroppen som jag inte riktigt kunna sätta ord på. Jag har stundtals blivit yrslig, tappat fokus och koncentration, ”sett utan ett se”, känt att det liksom snurrar inuti kroppen, haft svårigheter att dra djupa andetag och helt enkelt känt att kroppen är helt i obalans. Aningens oklart men just den här känslan är svår att förklara i ord.

Just stress kan yttra sig så olika för olika människor och i olika perioder i livet. Vi kan även vara olika stresskänsliga beroende på hur livet ser ut och något som stressade oss tidigare kanske inte gör det längre och tvärtom.

Stress är något som vi alltid behöver vara uppmärksamma på och aldrig tro att vi är immuna mot. Det finns mängder med symtom som kan vara bra att hålla koll på, både fysiskt och mentalt.

Här kommer en lista på några av de tydligaste symtom jag upplevde innan, under och efter min tid som sjukskriven för utmattningsdepression:

Mentalt:

– Depression (och alla symtom det innebär)
– Extrem trötthet som inte går att vila bort
– Kraftigt försämrat närminne
– Koncentrationssvårigheter
– Extrem stresskänslighet
– Otillräcklighetskänslor
– Oförmåga att slutföra
– Lyssna utan att höra
– Skjuter upp saker
– Oro och ångest
– Minnesluckor
– Skamkänslor
– Panikångest
– Lättirriterad
– Nedstämd

Fysiskt:

– Problem med magen (laktosintolerans, ballongmage, förstoppning, diarré, gaser osv)
– Sömnsvårigheter (svårt att somna, svårt att vakna, behov av att sova i dygn)
– Svårigheter att sköta vardagssyslor, hygien och ta hand om basala behov
– Svårigheter att andas, svårt att andas genom näsan, dra djupa andetag
– Minskad och ibland obefintlig sexlust
– Extrem stelhet och värk i kroppen
– Rubbningar i menstruationen
– ”Cement” i nacke och axlar
– Fysisk utmattning
– Hjärtklappning
– Huvudvärk
– Hög puls
– Yrsel

Det finns många varianter på dessa och det börjar säkert med några få. Hur just din kropp kommer protestera vid för hög belastning går inte att säga på förhand men om du känner igen någon av de här symtomen och har känt dem en tid så bör du ta det på allvar. Sök hjälp direkt för att minimera skadan.

 

Läs mer om min utbrändhet och vägen tillbaka HÄR.

 

Gravidträna med PT-Fia Gravidträna med PT-Fia

HUR MÅR DU OCH VARFÖR?

Julens läsning! Jag har samlat ihop några inlägg från arkivet som kan vara värda att läsa igen. En slags favorit i repris såhär på julledigheten. Det kommer ett nytt varje dag klockan 17.00!

↓↓↓

När jag känner mig såhär urholkad som jag gör nu är det viktigt att försöka lokalisera roten till tröttheten.

Varför är jag såhär trött nu? Vad är det som tagit min energi? Vad gör att det blivit obalans? Hur kan jag göra för att fylla på energin igen? Behöver jag göra något drastiskt eller kan jag låta det ta sin tid?

Det här är viktigt både för mig som vart utbränd och säkert för många friska personer också. Vi behöver behandla intagen och uttagen på vårt energikonto lika väl som vårt lönekonto. Sträva efter en balans mellan när vi gör av med energi och när vi får in ny energi.

Jag brukar hitta roten till svackan genom de enkla frågorna ovan. Om jag ska analysera nuläget så låter det såhär just nu:

1. Tröttheten kommer troligen av att jag de senaste två månaderna har haft fler föreläsningar på helgerna och några event på kvällarna vilket gjort att vilan på helgen och kvällen ägnats åt jobb istället. Helt enkelt lite för intensivt med roligt jobb och för kort återhämtning. Utöver detta så bredde pollenallergin ut sig i helgen då allt snabbt började blomma och jag är ledsen för en vän som förlorade en familjemedlem.

2. Jag har nu börjat tacka nej till förfrågningar för att komma ikapp. Har även skjutit upp ett större projekt till hösten för att kunna satsa helhjärtat och leverera med kvalitet. Försöker planera in egentid på vardagskvällarna och få några dagar på kontoret då jag kan bocka av arbetsuppgifter.

3. En del saker behöver jag göra ganska omgående, som att tacka nej till förfrågningar och inte boka in saker på kvällarna. Överlag så behöver jag se till att återhämtningen får ta större plats de närmaste veckorna.

vila

Hur brukar ni hantera svackor och tung trötthet?

 

 

BEHOVET AV ATT PRATA

Jag vågar påstå att vi lever i en tid då många mår mer eller mindre dåligt. En del kämpar med psykisk ohälsa, andra upplever att livet är periodvis tungt och någon kanske har fokus överleva i sin vardag. Och mitt i allt det här så finns ett behov av att prata. Jag märker det hela tiden. Det behövs inte mycket för att någon ska bjuda på en hel livshistoria eller berätta de mest privata och jobbiga saker.

Jag vet inte hur många gånger som jag ställt den vanliga frågan ”hur mår du”, sett personen i ögonen och visat uppmärksamhet, vilket resulterat i att en hel utläggning om jobbiga och dränerande saker som pågår i personens liv. Trots att vi kanske inte känner varandra särskilt väl.

Och alla gångerna då jag träffat någon för första gången på en fest och pratat om något vardagligt för att sedan ställa en fråga om något jobbrelaterat och det visar sig att personen också är/har varit utmattad/utbränd/deprimerad etc. och berättar hela sin historia.

Jag påstår inte att jag gör något magiskt som får folk att prata, jag frågar och lyssnar på svaret. Ställer en följdfråga och lyssnar igen. Det lilla som att faktiskt lyssna gör att man ibland får mer än vad man kanske räknat med. Och det säger mig att behovet av att prata är enormt.

ptfia

Har vi slutat pratat med varandra? Är det en bidragande orsak till att vi mår så dåligt – för att vi sällan får prata om hur vi faktiskt mår, känner eller hur livet påverkar oss?