Visar inlägg från "om-angest"

DEN DÄR FÖRBANNADE ÅNGESTEN

När klockan ringde klockan 6 imorse så var jag pigg och redo att kliva upp. Ändå gjorde jag inte det. Kims varma rygg lockade mer, så jag låg kvar och somnade om. Hade glömt att ställa om ett alarm så det ringde efter en stund igen och jag somnade om, igen. Det blev som någon typ av utdragen snooze – min värsta start på en dag.

När det väl var dags att kliva ur sängen så var den där pigga känslan som bortblåst och jag dröjde mig kvar i sängen en stund till. Hade svårt att vakna. Sedan följde en sådan där morgon som ofta (läs: i princip alltid) är starten på ångest. Det är som att jag fastnar och inte kommer vidare. Fastnar framför spegeln och blir fulare för varje sekund jag står kvar. Och då går det inte att gå vidare för då känns allt fel. Kläderna byts, håret känns fel, är inte ansiktet väldigt svullet? Och hur trött kan man egentligen se ut. Helvete. Kläderna byts igen.

Jag fastnar med frukosten som inte smakar något. Scrollar på telefonen utan att se. Dröjer. Fastnar. Blir kvar. 

Försöker packa väskan, glömmer något, packar om, kommer på något nytt och fastnar. Glömmer cykelhjälmen, går tillbaka. Får med mig de illaluktande soppåsarna som stått innanför dörren i två dagar och blir kladdig om fingrarna. Svär och undviker att möta blicken i hissen. Dumpar soporna och helst mig själv i sopnedkastet och fortsätter ner i garaget där cykeln väntar.

Idag har den sällskap av tre mopeder som parkerats så fint att de blockerar alla cyklar och jag blir förbannad. Svär och irriterar mig på folk som bara tänker på sig själva och ”ME ME ME” hela jävla tiden. ”Det passar mig att parkera mopeden lite slavrigt här så det blir bra för mig”. Om någon behöver sin cykel imorgon? Deras problem.

Blir så frustrerad att jag knappt kan börja agera. Försöker löjligt nog lyfta bort moppen som blockerar min cykel tills jag inser att den är förbaskat tung, låst och jag är gravid och bör inte lyfta så tunga föremål. Dålig kombination.

Så händer det, som en dålig version av en scen ur SKAM. En dörr öppnas och moppekillarna kommer! En har ironiskt nog bar överkropp och hår som sticker fram under kepsen. Det är nästan som att de glider fram i slow motion sådär som SKAM-William alltid gör. Nonchalanta, obrydda och ägare av världen och garaget vi står i. Två 15 åriga pojkar som inte ser faran i den förbannade ångestfyllda gravida kvinnan.

Jag attackerar direkt de närmar sig och säger något om att det ju var oerhört smart att placera sin moppe just där och tänk till nästa gång osv. OSV. och plötsligt är jag gammal. Jag ser ju hur jag uppfattas i deras ögon. De ignorerar mig, är fortsatt tysta, undviker ögonkontakt och den ena glider upp på mopeden och drar iväg medan den andra släntrar tillbaka till dörren de kom ifrån, troligtvis för att äta en svettig ostmacka i sin bara överkropp och njuta av det där sommarlovet.

Min morgon fortsätter och känslan av ångest, trötthet, fulhet och att det mesta i mig är fel består. Och jag tänker inte ens försöka ändra på nuläget, kanske går det över. Eller så gör det inte det och det är okej. 

 

16 SAKER SOM LINDRAR MIN ÅNGEST

Förra veckan skrev jag ett inlägg med 16 saker som jag inte är förmögen att göra när ångesten fyller mig. Tack för alla värmande ord kring det!

Och för att spinna vidare på tema ångest. Här är 16 saker som faktiskt ofta kan lindra min ångest. Inte alltid och jämt, men ibland.

01. Att tända en brasa och bara sitta och betrakta den, och känna värmen mot kinderna.

02. Ta en varm dusch i tystnad.

03. Frisk luft. Det är nog den enda som nästan precis alltid fungerar. Att gå ut och andas.

04. Att sätta ord på tankar och känslor. I text, telefonsamtal med en vän eller att prata.

05. Bädda ner sig med en lättsam serie som är tillräckligt intressant för att slippa tänka.

06. Att ha sex och få orgasm.

07. Träffa vänner och be dem berätta om sitt.

08. Yoga.

09. Att ge sig utrymmet att faktiskt få älta, sura, deppa och vara ledsen.

10. Boka av något eller prick allt.

11. Beröring.

12. Att läsa om någon som känner ungefär samma.

13. Promenader.

14. Att lyfta något tungt och vråla. Jag brukar lyfta Kim några gånger i veckan. Det gör oss (läs: mig) alltid glada och det är befriande att få ta i.

15. Att lägga sig tidigt.

16. Att skriva ner allt som tynger en och se det på papper.

IMG_3754

Att ta selfies botar inte ångest.

 

16 SAKER OM ÅNGEST

De senaste två veckorna har jag varit i en riktig skitperiod med ångest, många negativa känslor och tankar och bristande energi.

Då finns det såklart massor med snälla saker som en borde ägna sig åt och ibland kanske det går men ofta inte.

Här kommer 16 saker jag inte är förmögen att göra när ångesten fyller mig.

01. ”Ta tag i mig själv”.

02. Undvika katastroftankar.

03. Dölja mitt nuläge.

04. Få många viktiga saker gjorda.

05. Hålla mailen ren och fin.

06. Vara kreativ. Ofta blir jag kreativ när ångesten avtar och då är den användbar.

07. Äta tung mat.

08. Orka prata i telefon.

09. Ta tag i tråkiga saker.

10. Se att det kommer att gå över.

11. Undvika att slösurfa.

12. Vara snabb.

13. Berätta om det absolut innersta som jag känner och tänker.

14. Glädjas åt allt jag har.

15. Tänka positiva tankar om framtiden.

16. Sova.

16 saker om ångest

Det bästa jag kan göra för ångest just nu? Klä mig varmt och gå ut i snön. Att vara utomhus är generellt ett riktigt bra plåster mot ångest. 

Något jag däremot är bra på är att ibland bara låta dagen passera och rida ut ångesten utan att lägga för mycket värdering i det jag känner och tänker när det pågår. Men just den här perioden, just dessa veckor så känner jag mig extra obalanserad och skör. Jag vet nog ganska exakt vad det beror på men det gör det inte mindre dränerande.

 

  • 1
  • 2