Visar inlägg från "graviditet"

SÅ TAR JAG HAND OM MIN NYFÖRLÖSTA KROPP

» Påminner mig om att spänner magmusklerna så gott det går, neutralisera svanken och sträcka på mig när jag går och står.

» Dricker energi i form av juice, saft och smoothies för att förhindra blodsockerfall. Blodförlusten gjorde mig ofta svinfärdig och yr första 10 dagarna. Att ha saft och juice med mig i en vattenflaska på de få promenaderna jag gick hjälpte verkligen.

» Rullar axlarna bakåt och framåt ofta för att hjälpa blodcirkulationen. Gapar, sträcker nacken bakåt och vrider huvudet i olika vinklar. Blir så stel i axlar och nacke av amningen.

» Tar stöd med vaderna mot soffan och spänner magen när jag reser mig från soffan med Edith i famnen.

» Rullar lite på foam rollern när det finns en lucka.

» Har tights och trosor med hög midja som ger en känsla av stöd för min nyförlösta mage.

» Lyssnar in min energi – eller bristen på den – och sover eller vilar när Edith sover och tar till vara på när jag är pigg genom att få lite nytta (läs: lite jobb, plocka undan etc) gjort.

» Luftar brösten en stund efter varje amning. Och använder kylande kompresser från Mam när bröstvårtorna känns ömma.  

» Försöker att äta oftare än vad som känns rimligt eftersom amningen suger musten ur mig. Fyller på med frukt, smörgåsar, yoghurt, mat, smoothies, fika osv.

» Värmer vetepåsen orimligt många gånger per dag och låter den lindra ömma axlar.

» Gör knipövningar varje dag.

» Den första veckan blötte jag toapappret med iskallt vatten och baddade rent efter toalettbesök och sedan baddade torrt med papper efter. Det kylde skönt på svullnaden.

» Vi hjälps åt så jag får äta frukost och duscha så snart som möjligt när vi går upp. Blir jag sittande i morgonrock och ammar hela förmiddagen så känner jag mig tröttare, surare och allmänt klen. Det är coolt hur mycket en varm dusch, rena kläder och frukost kan göra för ens välmående.

» Tar mig ut och andas frisk luft med Edith dagligen. Ibland är det en kort runda och sitta på en bänk om dagsformen kräver. Och som igår så kunde jag gå en längre promenad med lite tryck i steget för första gången sedan innan jag räknades som höggravid. Det var en sådan befriande känsla!

 

Gravidträna med PT-Fia Gravidträna med PT-Fia

HENNES NAMN ÄR …

Edith Linnéa Ståhl ♥

Att hitta ett namn till vårt barn har vart en krokig resa. Vi valde att inte ta reda på könet innan så vi letade namn till både en dotter och en son. Det började med att Kim ratade alla mina förslag, utan att komma med några egna. Sedan kom han med egna förslag, men när jag frågade om han fortfarande gillade dem två dagar senare så var det ”det där namnet har har jag aldrig sagt”. Jahapp, tillbaka på ruta ett.

I början stod vi väldigt långt ifrån varandra då jag gillar mer traditionella tant- och gubbnamn medan Kim är lite modernare. Tillslut landade vi i två flicknamn som båda gillade och två pojknamn varav jag gillade ett och Kim ett. Hade vi fått en pojke hade vi alltså inte vart helt överens.

Redan i förlossningsrummet så fick hon sitt namn: Edith. Det var bådas favorit och kändes så rätt.

Hennes andranamn Linnéa är från min lillasyster och bästa vän Linnéa, Hon är ju även en av Ediths mostrar.

Vår lilla älskling, Edith!

 

HEJ FRÅN BEBISBUBBLAN

Ja, vart börjar man? Hej jag heter Sofia och är numera mamma till en liten dotter. Hon fyller en vecka idag och är så förbaskat ljuvlig. Kan inte sluta titta på henne. Såklart. I skrivande stund ligger hon bredvid mig i soffan och slumrar. Okej, bara för att jag skrev det så vaknade hon och ville käka. Hon nöffar som en gris när hon inte får bröstet tillräckligt snabbt och blir frustrerad, gullegris!

En vecka har gått sedan hon föddes. Vi har verkligen gått in i bebisbubblan och när vi kom hem i lördags kväll så slog vi läger i vardagsrummet och bäddade ut bäddsoffan. Där har vi hängt större delen av vår vakna tid. Jag har varit för svag (efter blodförlusten) för att ta mig ut så de första dagarna har vi mest varit här hemma för att lära känna varandra, med undantag för en utflykt till BB för återbesök och besök av mina föräldrar, mormor och morfar, lillebror och båda mina systrar.

Den här blodförlusten. Så försvagad jag är av den. Tyckte att jag kände mig lite piggare idag, och kunde inte motstå det magiska vädret, så gick ut på en promenad – eller ja, med det menar jag att gå hundra meter eller så, vila på en bänk, gå några meter till, fika på en annan bänk osv. Även det var tydligen för ansträngande för när jag kom hem och lade mig på soffan så grät jag av energilöshet och Kim matade mig med apelsinjuice medan syrran värmde mat. Aningens hjälplös, men ändå bättre än igår då jag gick två hundra meter för att äta en pizza och fick chockfrossa. Ett steg i taget.

Grät nyss under middagen av oklar anledning, tre gånger ungefär. Och skrattade samtidigt. Antar att amningen gör sitt också. Trots mitt svajiga mående så är jag ändå så glad. Det här är en fantastisk upplevelse!

Vi hörs snart igen! Uppdaterar en del på insta stories, heter @ptfia där.