Visar inlägg från "fia-sager"

KOM I FORM TILL BEACH 2017!

Sommar. Beach 2017. Tänk att vi fortfarande möts av den termen – Beach 2017.

En pressande påminnelse om att vi varje år måste göra en ”ny kropp” till stranden. Helst en kropp som passar perfekt in i mallen för hur en strandkropp ska vara. Ni vet, smal utan att vara för smal, vältränad utan att bli för muskulös och såklart den där bubbliga instagram-rumpan.

Och det där solblekta, salta strandhåret som bara är lite naturligt lockigt – nej, såklart inte lockigt. V å g i g t.

Och nu när det är sommar är det viktigt att vi tänker på vad vi äter för ungefär allt som vi tenderar att stoppa i oss ger svälld mage, vilket är förbjudet på stränder över hela världen. När vi ändå håller på med en rejäl satsning inför beach 2017 är det bäst att fokusera på att snabbt få synliga (men såklart inte för synliga) magrutor och ge brösten lite uppmuntran så de kan fylla ut bikinitoppen.

Och självklart måste du vara brun redan innan du lägger dig på stranden. Spray tan först, sedan kan du sola. Men sola bara litegrann, att pressa är så 2003.

Ja… Eller så kan du ge dig själv en chans att faktiskt lära känna din kropp en gång för alla. Har du någon gång faktiskt försökt att skapa en snäll och tillåtande relation till den? Din fantastiska kropp som vi bara får ta hand om och bo i en gång. 

Försök att inte på samma strandhets igen. Behandla kroppen vänligt. Strössla snälla ord över allt du tycker om med den och välj plagg som du faktiskt trivs i. Strunta i att svälta dig själv. Ge fan i att hetsträna sista veckan innan resan. Sluta dra i och förnedra kroppsdelar du inte gillar. Bli inte arg på dig själv och din kropp för att den inte ser ut som någon annans kropp.

Din kropp är ju Din. Behandla den med respekt. Bygg din hälsa, balans och självkänsla. Det är den viktiga och långsiktiga vägen till att känna sig snygg, sund och stark i sommar!

 

VI MÅR SÅ JÄVLA DÅLIGT

Vi måste prata om det här nu. Varje dag, överallt, så möter jag personer som mår dåligt. Det är mina närmaste och det är främlingar. Det är en berättelse från någon av er som läser bloggen och det är någon som berättar sin sanning i sociala medier. Det är gymnasieungdomarna jag träffade för några veckor sedan. Det är mina bekanta och det var mig själv för bara några år sedan.

Vi har det bra ekonomiskt och socialt. Vi är trygga, har boende och lever en rimlig vardag. Vi har det bra i teorin. Och vi mår så fruktansvärt dåligt.

Jag och två vänner pratade om det här med 30 års kriser (eller livskriser) tidigare idag och konstaterade hur vanligt det är. Och det är ju inte så konstigt när vi lever som vi gör. Vi kör på, pressar, bokar in, stressar, gör det som förväntas, stänger av, plöjer, strävar efter att uppnå nya mål, upptäcka världen, bli perfekta, se perfekta ut och leva perfekt. Och så kör vi på lite till.

Och på allt detta kommer omgivningens förväntningar, samhällets normer och ramar som man ska passa in i. Vi slår knut på oss själva för att leva som robotar. Utan känslor, utan konflikter. Alltid i hjärnan och det logiska. Och gärna som alla andra, det blir bekvämast så.

Det är inte så konstigt att vi tillslut börjar ifrågasätta vår tillvaro. Vi reflekterar ju aldrig. I allt det ovan så finns det ingen plats för att känna in hur en mår, vad en själv vill och om det här beslutet jag tog då känns bra idag.

När ska vi få plats att ta hand om oss själva när vi är så upptagna med att försöka uppnå det som förväntas av oss. Hur kan så många människor få gå runt och må så fruktansvärt dåligt utan att det händer något. Det är ett problem som är så stort att det är svårt att ens veta vart man ska börja.

Jag kan tro att vi skulle komma en liten bit på väg om vi redan som barn fick lära oss integritet, att säga nej och att stå tryggt i sig själv. Och att vi här och nu får skapa en styrka i oss själva. Vi behöver inte räcka till för alla. Vi är mänskliga. Vi gör så gott vi kan. Det är inte meningen att vi ska leva ett ”perfekt” liv. Det viktigaste en kan göra är att ta sig tiden att fråga sig själv – hur vill jag leva och för vem?

Det kan vara en liten början.

 

VI PRATAR OM KOSTSCHEMAN

Jag fick i uppdrag att skriva en text om kostscheman.

Hur börjar man? Det är ett komplicerat ämne. Fenomenet kostschema vill jag påstå exploderade för ungefär 5-8 år sedan – ungefär samtidigt som gemeneman börjar anlita personliga tränare. För att kunden ska uppnå resultat behöver tränaren även ge kostråd. Men många tränare är på något sätt involverade i extremsporten fitness och glömmer att deras kunder ofta inte är det.

Där någonstans började helt vanliga motionärer med heltidsjobb, vardagsliv, stress och barn få kostscheman som uppmanade att ta ur äggulan ur ägget och bara äta exakt 100 gram av någon specifik råvara. Alltså, personer som hade mål att ”må bättre”, ”bli starkare” och ”hålla mig frisk i vardagen” blev rekommenderade detta.

Jag drogs själv in i detta när jag började jobba som PT. Vi nya tittade mycket på de mer erfarna. Och man plockade upp vissa delar som verkade vara normalt.

Ganska snabbt insåg jag att det här inte är något jag förknippar med varken hälsa eller en sund mathållning och försökte skapa en egen uppfattning om hur man kan hjälpa någon att skapa ett sunt förhållningssätt till mat. Idag får jag fortfarande frågor om kostscheman. Hur ska man äta? Måste man dricka proteinpulver efter alla träningspass? Är det okej att äta något sött en gång i månaden? Kan man äta kolhydrater någonsin igen? Det här med ätardagar, det är väl bra?

grillat-13

Faktum är att vi lever i ett ”mat-ängsligt” samhälle. Många är så osäkra på vad de får och inte får äta att de ständigt börjar om. Eller inte äter alls. Många sätter skarpa förbud för sig själva och slutar att kommunicera med kroppen. Mat blir ett nödvändigt ont, något som förknippas med ångest eller bara är strängt förbjudet.

Vi måste sluta med det här. Vi behöver lyssna mindre på andra och börja kommunicera mer med oss själva, och kroppen! Skrota dieter och kostscheman.

Fråga dig själv: När känner jag mig hungrig? När tar min energi slut och hur kan jag förhindra det? Njuter jag av maten jag äter? Om inte – varför? Vad kan jag börja lägga till för att börja må bättre?

Mat bör vara något som ger oss energi, styrka och njutning. Försök att befria dig från regler och kostscheman. Börja kommunicera med dig och din kropp. Och mat kan få heta mat. Det behöver inte heta kost.